Peter Singer
I sin bok Djurens frigörelse argumenterar han mot speciesism, det vill säga artbaserad diskriminering. Han menar att alla varelser som kan känna smärta ska behandlas lika. Med det resonemanget drar han slutsatsen att användandet av djur som mat, då det inte är nödvändigt, är oförsvarbart då det ger upphov till onödigt lidande. Singer anser således att om vi inte kan garantera att vår mat producerats utan lidande är veganism den enda försvarbara kosthållningen. Han fördömer också djurförsök, dock anser han att ett fåtal djurförsök kan accepteras om vinsten (till exempel förbättrad sjukvård) överväger skadan djuren utsatts för (utilitarism)
Singer bekänner sig till preferensutilitarismen och menar således att den handling är god som tillfredsställer flest intressen
Intresse kan ses som både behov och preferens (önskan). Alla varelser som kan känna smärta och lust har därmed också intressen, nämligen intressena att undvika smärta och uppleva lust. Alla varelser med intressen måste visas moralisk hänsyn. Det finns dock en skiljelinje mellan varelser som är blott medvetna och självmedvetna, rationella varelser. De senare kallar Singer för personer och här inkluderas de flesta människor (inte spädbarn eller gravt mentalt handikappade) samt vissa djur. Personer bör visas större moralisk hänsyn än blott medvetna varelser eftersom personer har ett intresse av att fortsätta leva; detta intresse har ingen blott medveten varelse.
En viktig princip som Singer ansluter sig till är jämlikhetsprincipen som lyder "lika hänsyn till intressen". Inget intresse ska alltså visas mer hänsyn än något annat.
Kritk
Singers ståndpunkt har kritiserats hårt av flera olika grupper som anser den vara en attack mot människans värdighet. Kritiken kommer bland annat från religiösa grupper och grupper som företräder handikappade. De hävdar bland annat att Singer inte är i position att bedöma livskvaliteten hos handikappade. (handikappade - irrelevant?)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Peter_Singer
